<!doctype linuxdoc system>

<article>

<title>Linux Informationsblad
(Linux Information Sheet)
<author>Michael K. Johnson, <tt/johnsonm@redhat.com/
<inst>Översättning Kåre Hviid,
<tt><htmlurl
	url="mailto:ukh@marijne.df.lth.se"
	name="ukh@marijne.df.lth.se"></tt>
<date>v4.11, 26:e januari 1997
<abstract>
Detta dokument tillhandahåller grundläggande information om
operativsystemet Linux, inklusive en förklaring av vad Linux är,
exempel på egenskaper hos Linux, vad som krävs för
att köra Linux och var du kan hitta mer information.
(Översättarens anmärkning: alla referenser i detta dokument till andra
dokument, nyhetsgrupper och andra källor avser
<bf/engelska/ dito.)
</abstract>

<toc>

<sect>Introduktion till Linux

<p>Linux är en helt fri implementering av POSIX-specifikationerna,
utökat med SYSV och BSD (vilket betyder att det ser ut som Unix, men
inte härstammar från samma källkodsbas), vilket är tillgängligt både
som källkod och i binär form.  Upphovsrätten (och dess copyright)
tillhör Linus B. Torvalds (<tt/Linus.Torvals@Helsinki.FI/) och andra
som har bidragit och är fritt tillgängligt i enlighet med
<em/GNU Public License/.

Linux är <bf/inte/ public domain, inte heller är det ``shareware''.  Det
är ``fri'' mjukvara, allmänt kallat <bf/freeware/ och du får lov att ge
bort kopior av det, men du måste i så fall också ge bort källkoden med
det eller göra den tillgänglig på något sätt.  Om du distribuerar några
ändringar så är du rättsligen bunden till att även distribuera
källkoden till dessa ändringar.  Se <em/GNU Public License/ för fler
detaljer.  En kopia finns inkluderad i källkoden till Linux, om inte kan
du hämta en kopia via FTP från <tt>prep.ai.mit.edu</tt> i
<tt>/pub/gnu/COPYING</tt>.

Per version 2.0 är Linux fortfarande fritt och kommer så att förbli.
På grund av den copyright från GNU som Linux lyder under så vore det
illegalt att göra det icke fritt.
Observera dock: det är fullt tillåtet att ta betalt för att distribuera
Linux, bara så länge du också distribuerar källkoden.
Detta är en förenkling; om du vill veta de intrikata detaljerna, läs GPL.

Linux kör på 386/486/Pentium-maskiner med ISA-, EISA-, PCI- och
VLB-bussar.
MCA (IBM:s egen buss) är för tillfället inte väl understött även om
stöd har lagts till i det nuvarande utvecklingsträdet, 2.1.<it/x/.
Om du är intresserad, se
<tt><url url="http://glycerine.itsmm.uni.edu/mca/"></tt>.

Det arbetas på en portning (konvertering, anpassning) för flera
plattformar med Motorola 680<it/x/0 (för närvarande körs den under vissa
Amiga-, Atari- och VME-maskiner), som nu fungerar ganska bra.  Den
kräver en 68020 med en MMU, en 68030, 68040 eller 68060 och kräver
dessutom en FPU.
Nu fungerar även nätverk och X.

Linux kan också köras bra på DEC:s Alpha CPU.  För tillfället stöds
``Jensen'', ``NoName'', ``Cabriolet'', ``Universal Desktop Box'' (bättre
känd som ``Multia'') och många andra plattformar.  För mer
information, se
<tt><url url="http://www.azstarnet.com/~axplinux/FAQ.html"></tt>.

Linux körs med gott resultat på Sun SPARC; de flesta sun4c- och
sun4m-maskiner kan nu köra Linux och det arbetas på stöd för sun4u.
Red Hat är (när detta skrivs) den enda
Linux-distributionen tillgänglig för SPARC; se
<tt><url url="http://www.redhat.com/support/docs/rhl-sparc/"></tt>.

Man håller för tillfället på att porta Linux till PowerPC-arkitekturen,
bland annat för PowerMac- (NuBus och PCI), Motorola-, IBM- och
Be-maskiner.

Portningar till andra maskiner, till exempel MIPS och ARM,
är på väg och uppvisar varierande framgång.  Dessa portningar är
emellertid ej långt komna, men om du är intresserad och kan bidraga,
så är det mycket möjligt att du kan hitta andra utvecklare (developers)
som önskar samarbeta med dig.

Linux anses ej längre för att vara under beta-testning, då version 1.0
släpptes den 14:e mars 1994.  Det finns fortfarande buggar i systemet,
och nya kommer att dyka upp och bli åtgärdade med tiden.  Då Linux
följer den ``öppna utvecklingsmodellen'' (open development model), så
kommer alla nya versioner att bli släppta för allmänheten, oavsett om de
anses vara av ``produktionskvalité'' eller ej.  Men för att hjälpa
folk att hålla reda på huruvida de får en stabil version eller inte,
så har följande schema lagts upp:
Version 1.<em/x/.<em/y/, där <em/x/ är ett jämnt
nummer, är en stabil version, och endast bugg-fixar läggs till i och
med att <em/y/ ökas.  Alltså, från version 1.2.2 till 1.2.3 var det bara
bugg-fixar och inga nya funktioner.
Version 1.<em/x/.<em/y/, där <em/x/ är ett
udda nummer, är av beta-kvalité och enbart för utvecklare; den kan vara
instabil och krascha och det läggs hela tiden till nya funktioner till
sådana versioner.
Då och då, emedan den för tillfället aktuella utvecklingskärnan
stabiliseras, kommer den att frysas så som den nya ``stabila'' kärnan,
och utvecklingen kommer att fortsätta på den nya utvecklingsversionen
av kärnan.

Version 2.0.27 är den nuvarande stabila versionen (detta kommer att
ändras allt medan nya drivrutiner läggs till och buggar fixas).
Utvecklingen har påbörjats på de exprimentella 2.1.<it/x/-kärnona också.
Om 2.0.<it/x/ är för nytt för dig så kanske du föredrar att hålla till
godo med 1.2.13 för tillfället.  Det skall dock sägas att de senaste
versionerna av 2.0 har visat sig ganska stabila.  Observera att för
att uppgradera från 1.2 till 2.0 så måste du även uppgradera ett antal
verktyg; du kanske föredrar att uppgradera din Linux-distribution
för att skaffa dessa verktyg.  Källkoden till Linux-kärnan innehåller
även en fil,
<tt><htmlurl
	url="http://www.datanet.hu/generations/linux/Changes.html"
	name="Documentation/Changes"></tt>,
vilken förklarar dessa ändringar och mer därtill.

De flesta versioner av Linux, vare sig de är beta eller ej, är ganska
stabila och du kan fortsätta köra dessa om de gör vad du vill att de
skall göra och du inte önskar vara på ``the bleeding edge''.  Ett
ställe hade en dator som körde version 0.97p1 (daterad
sommaren 1992) i över 136 dagar utan ett fel eller en krasch.  (Det
skulle ha varit längre om inte ställföreträdande skyffeloperatör hade
förväxlat huvudnätaggregatet med en soptunna...)  Andra har postat
(gjort inlägg på Usenet) om uptimes på över ett år.  Ett ställe har
fortfarande en dator som har kört Linux 0.99p15s i 600 dygn vid
senaste rapporten.

En sak man skall vara medveten om är att Linux utvecklas med en öppen
och distribuerad modell, istället för en stängd och centraliserad
modell så som mycken annan mjukvara.  Detta betyder att den nuvarande
utvecklingsversionen alltid är tillgänglig för allmänheten (med upp
till en eller två veckors fördröjning) så att alla kan använda den.
Resultatet blir att så fort en version med nya funktioner släpps,
innehåller den nästan alltid buggar, men det resulterar också i en
väldigt snabb utveckling där buggar hittas och korrigeras snabbt,
ofta på ett par timmar, då många människor arbetar på att fixa dem.

Detta i jämnförelse med den stängda och centraliserade modellen vilken
innebär att endast en person eller en grupp arbetar på projektet, och
de släpper bara mjukvara som de tror är väl fungerande.  Detta leder
ofta till långa intervall mellan versioner, långa väntetider för
bugg-fixar och långsammare utveckling.  Naturligtvis är den senaste
för allmänheten tillgängliga versionen av sådan mjukvara
ofta av högre kvalité, men utvecklingshastigheten är generellt sett
mycket långsammare.

Per den 13:e januari 1997 är den senaste stabila versionen av
Linux 2.0.27 och den senaste utvecklingsversionen är 2.1.20.

<sect>Egenskaper hos Linux

<p>
<itemize>
<item>multitasking (multiprogrammering med tidsdelning): flera
	program kan köra samtidigt.
<item>multianvändare: fler än en användare kan vara på samma maskin
	samtidigt (och <bf/inga/ tvåanvändar-licenser!).
<item>multiplatform: kör på flera olika CPU:er, inte bara Intel.
<item>multiprocessor: stöd för SMP finns för plattformar under Intel
	och SPARC (och arbete är i gång för stöd för andra plattformar).
	Linux används också i ett antal ``löst kopplade''
	MP-applikationer, t.ex Beowulf-system (kolla in
	<tt><url
	url="http://cesdis.gsfc.nasa.gov/linux-web/beowulf/beowulf.html">
	</tt>)
	och den SPARC-baserade superdatorn Fujitsu AP1000+.
<item>kör i skyddat läge (protected mode) på 386:an.
<item>har minnesskydd processer emellan, så att inget enskilt program kan
	få hela systemet att gå ner.
<item>demand loads executables: Linux läser bara de delar av ett program
	som faktiskt används från disken.
<item>gemensamma (shared) copy-on-write sidor (pages) mellan exekverbara
	filer.  Detta betyder att multipla processer kan använda samma
	minne för att köra i.  När någonting försöker skriva till minnet
	kommer den aktuella sidan (4KB-del av minne) bli kopierad till
	något annat ställe.  Copy-on-write har två fördelar: ökad
	hastighet och minskad minnesanvändning.
<item>virtuellt minne genom sidindelat minne (som inte swappar (byter)
	hela processer) till disk: till en separat partition eller till
	en fil i filsystemet, eller båda, med möjlighet att lägga till fler
	swappingareor under körning (ja, de kallas fortfarande ``swapping
	areas'').  Totalt kan 16 sådana 128 MB swappingareor användas
	samtidigt, vilket teoretiskt ger totalt 2 GB användbart swaputrymme.
	Om det är nödvändigt är det enkelt att öka detta genom att
	ändra ett par rader i källkoden.
<item>en samlad minnespool för användarprogram och disk-cache, så att
	allt fritt minne kan användas för caching, och cachen kan
	reduceras vid körning av stora program.  (cache = fickminne)
<item>dynamiskt länkade gemensamma (shared) bibliotek (DLL:er) och
	förstås också statiska bibliotek.
<item>gör minnesdumpningar (core dumps), vilket tillåter användning
	av en debugger på program både när de körs och efter de har
	kraschat.
<item>i huvudsak kompatibelt med POSIX, System V och BSD på källkodsnivå.
<item>med en emuleringsmodul som följer iBCS2, även mestadels kompatibel
	med SCO, SVR3 och SVR4 på binärnivå.
<item>all källkod är tillgänglig, inklusive hela kärnan och alla
	drivrutiner, utvecklingsverktygen och alla användarprogram;
	dessutom är allt fritt att distribuera.  Många kommersiella
	program för Linux levereras utan källkod, men allt som har
	varit fritt, inklusive hela basen till operativsystemet, är
	fortfarande fritt.
<item>POSIX job control.
<item>pseudoterminaler (<tt/pty/:er).
<item>387-emulering i kärnan innebär att program inte behöver sköta
	matte-emulering själva.  Alla datorer som kör Linux ser ut som
	om de har en matte-coprocessor.  Om din dator redan innehåller
	en FPU kommer förstås den användas istället för emulering,
	du kan även kompilera din egen kärna utan matte-emulering för
	att spara lite minne.
<item>stöd för många nationella eller specialgjorda tangentbord, och
	det är tämligen enkelt att lägga till egna dynamiskt.
<item>multipla virtuella konsoller: mer än en oberoende login-session
	genom konsollen, du kan byta genom att trycka en speciell
	tangentkombination (oberoende av video-hårdvara).  Dessa är
	dynamiskt allokerade; du kan använda upp till 64 stycken.
<item>stödjer många vanliga filsystem, inklusive Minix-1, Xenix och alla
	de vanliga filsystemen i System V, och har ett eget avancerat
	filsystem som klarar upp till 4 TB stora filsystem och
	255 tecken långa namn.
<item>transparent access till MS-DOS-partioner (eller partioner i OS/2
	FAT) via speciella filsystem: du behöver inga speciella
	kommandon för att använda din MS-DOS-partion, den ser ut precis
	som ett vanligt Unix-filsystem (förutom konstiga restriktioner
	på filnamn, flaggor och så vidare).  MS-DOS 6' komprimerade
	partioner fungerar inte just nu utan en patch (dmsdosfs).
	Stöd för VFAT (WNT, Windows 95) finns i 2.0.
<item>ett speciellt filsystem kallat UMSDOS som låter Linux att
	installeras på ett DOS-filsystem.
<item>stöd för att läsa HPFS-2 (OS/2 2.1)
<item>stöd för filsystemet HFS (Macintosh) finns som en separat modul.
<item>CD-ROM-filsystem som läser alla standard CD-ROM-format.
<item>TCP/IP-nätverk, inklusive FTP, telnet, NFS, etc.
<item>server för Appletalk.
<item>klient och server för Netware.
<item>klient och server för Lan Manager (SMB).
<item>Många nätverksprotokoll: basprotokoll i de senaste
	utvecklingskärnorna är TCP, IPv4, IPv6, AX.25, X.25, IPX,
	DDP (Appletalk), NetBEUI, Netrom och andra.  Stabila
	nätverksprotokoll i de stabila kärnorna inkluderar TCP, IPv4,
	IPX, DDP och AX.25.
</itemize>


<sect>Hårdvaruaspekter

<sect1>Minimal konfiguration

<p>
Följande är förmodligen den minsta möjliga konfigurationen som Linux
kan fungera under: 386SX/16, 1 MB RAM, 1.44 MB eller 1.2 MB floppy,
något understött videokort (+ tangentbord, bildskärm och så vidare
förstås).  Detta borde låta dig boota och testa om det fungerar
över huvud taget på maskinen, men du kommer inte kunna göra något
vettigt.
Se
<tt><url url="http://rsphy1.anu.edu.au/~gpg109/mem.html"></tt>
för minimala Linux-konfigurationer.

För att kunna göra något vettigt kommer du att vilja ha lite utrymme på
hårddisken också, 5 till 10 MB borde räcka för en minimal uppsättning
(med de allra viktigaste kommandona och kanske en eller två små
applikationer installerade, så som t.ex ett terminalprogram).  Detta
är fortfarande väldigt, väldigt begränsat och obekvämt i och med att
det inte lämnar tillräckligt med plats för att egentligen göra
någonting, såvida inte dina applikationer är ganska begränsade.  Det
är generellt sett inte att rekommendera för någonting annat än att testa
om saker och ting fungerar, samt naturligtvis för att kunna skryta om
små krav på maskinvara.

<sect1>Användbar konfiguration

<p>
Om du skall köra processorintensiva program, så som <tt/gcc/, X och TeX,
så vill du förmodligen ha en snabbare processor än en 386SX/16,
men även den borde räcka om du är tålmodig.

I praktiken så vill du ha minst 4 MB RAM om du inte kör X, annars 8 MB.
Dessutom, om du vill ha flera användare samtidigt, eller köra flera
stora program samtidigt (kompileringar till exempel), vill du
förmodligen ha mer än 4 MB minne.
Det kommer fortfarande att fungera med mindre minne (borde även fungera
med bara 2 MB), men virtuellt minne kommer att användas
(med hårddisken som <bf/långsamt/ minne) och
det kommer att vara för långsamt för att vara användbart.  Om du
använder många program på en gång, så kommer 16 MB att minska
användandet av swap avsevärt.  Om du vill minska användandet av swap
till ett minimum så torde 32 MB räcka.  Fast om du kör många
minneshungriga applikationer så vill du förmodligen ha ännu mer.

Hur mycket hårddisk du behöver beror på vilken mjukvara du vill
installera.  Den normala uppsättningen grundläggande Unix-verktyg,
skal och administrativa program borde klara sig med mindre än 10 MB,
med en smula plats kvar för användarnas filer.  För ett mer komplett
system, skaffa Red Hat, Debian, Slackware eller någon annan
distribution och räkna med att du kommer behöva mellan 60 och 300 MB,
beroende på vad du väljer att installera och vilken distribution som
du skaffar.  Lägg till plats som du vill reservera för användarnas filer
till slutsumman.
Med dagens priser på hårddiskar finns det ingen anledning att köpa en
disk som är för liten om du köper ett nytt system.
Skaffa minst 500 MB, helst 1 GB eller mer; du kommer inte ångra dig.

Lägg till mer minne, mer hårddisk, en snabbare processor eller
andra prylar beroende på dina behov, önskningar och budget för
att göra ditt system mer körbart.  En i allmänhet stor skillnad
mellan DOS och Linux är att mer minne gör en stor skillnad med Linux,
medan skillnaden är mindre med DOS.  Detta har förstås någonting
att göra med DOS' 640KB-spärr vilken inte existerar under Linux.

<sect1>Understödd hårdvara

<p>
<descrip>
<tag/CPU:/ Allt som kan köra program i 386 skyddat läge (protected
mode) (alla modeller av 386, 486, 586 och 686 borde fungera). 286:or
och äldre processorer kommer kanske att kunna användas någon gång i
framtiden på en mindre kärna kallad ELKS
(<em/Embeddable Linux Kernel Subset/), men förvänta dig inte samma
funktionalitet.
Dessutom utvecklas
det en version för 680<it/x/0 CPU:n (där <it/x/ = 2 med extern MMU, 3, 4
och 6) som kör under Amiga och Atari.  Den kan hittas vid
<tt/tsx-11.mit.edu/ i katalog <tt/680x0/.  Många DEC Alpha stöds också.
Det finns numera stöd för många SPARC-maskiner.  Portningar till
PowerPC-, ARM- och MIPS-arkitekturer är också på väg.  Se annorstädes
för mer information.

<tag/Arkitektur:/ ISA- eller EISA-buss.  Stöd för MCA (mestadels
``true blue'' PS/2:or) är inte komplett men på bättring (se ovan).
Local bus (VLB och PCI) fungerar.
Linux ställer högre krav på hårdvara än DOS, Windows
och faktiskt de flesta andra operativsystem.  Detta betyder att
marginell hårdvara som inte har problem med mindre krävande
operativsystem kan åstadkomma fel under Linux.  Linux är en
utmärkt minnestestare...

<tag/RAM:/ Upp till 1 GB på Intel-maskiner; mer på 64-bitars
plattformar.
Vissa (inklusive Linus) har noterat att om man lägger till mer
RAM utan att lägga till mer cache samtidigt kan det göra deras maskiner
extremt mycket långsammare, så om du lägger till mer minne och
upptäcker att din maskin blir långsammare, försök med att lägga
till mer cache.  Vissa maskiner kan bara utnyttja cache för
begränsade delar av minnet oavsett hur mycket RAM som är installerat
(64 MB är det mesta ett visst populärt chipsets cache kan hantera).
Över 64 MB kräver en parameter vid bootning, då BIOS:et inte kan
rapportera mer än 64 MB, därför att det är ``broken as designed''.

<tag/Lagringsmedia:/ Vanliga AT-diskar (EIDE, IDE, 16-bitars HD
controllers med MFM eller RLL, eller ESDI) stöds, så också
SCSI-hårddiskar och CD-ROM, med en understödd SCSI-adapter.
Vanliga XT-controllers (8-bitars controllers med MFM eller RLL) stöds
också.  Understödda SCSI-apdaptrar: Advansys, Adaptec 1542, 1522,
1740, 27<it/xx/- och 29<it/xx/-serien (med vissa undantag), Buslogic
MultiMaster-controllers
(stöd för Flashpoint ligger i beta-test), NCR53c810-baserade
controllers, DPT-controllers, Qlogic ISP- och FAS-controllers,
Seagate ST-01 och ST-02, Future Domain TMC-88<it/x/-serien
(eller kort baserade på TMC950-kretsen) och
TMC1660/1680, Ultrastor 14F, 24F och 34F, Western Digital
wd7000 och andra.  SCSI, QIC-02 och vissa QIC-80 band stöds
också.  Många CD-ROM-enheter stöds också,
inklusive Matsushita/Panasonic, Mitsumi, Sony, Soundblaster,
Toshiba, ATAPI (EIDE), SCSI och andra.  För exakta modeller, se
<em/Hardware-HOWTO/.

<tag/Video:/ VGA, EGA, CGA eller Hercules (och kompatibler) fungerar
i text-mod.  För grafik och X finns det stöd för (åtminstone)
normal VGA, vissa SuperVGA-kort (de flesta av korten baserade på
ET3000, ET4000, Paradise och vissa Trident-chipsets), S3, 8514/A,
ATI MACH8/32/64 och Hercules.  (Linux använder XFree86 X-servern,
så det är den som avgör vilka kort som stöds.  En komplett lista
på enbart understödda chipset är över en sida lång.)

<tag/Nätverk:/ 
Stödet för Ethernet inkluderar 3COM 503/509/579/589 (501/505/507 stöds
men rekommenderas inte), AT&amp;T GIS (f.d. NCR) WaveLAN, de
flesta WD8390-baserade kort, de flesta WD80<it/x/3-baserade kort,
NE1000/2000 och de flesta sådana kopior, AC3200, Apricot 82596, AT1700,
ATP, DE425/434/435/500, D-Link DE-600/620, DEPCA, DE100/101,
DE200/201/202 Turbo, DE210, DE422, Cabletron E2100 (ej rekommenderat),
Intel EtherExpress (ej rekommenderat), DEC EtherWORKS 3,
HP LAN, HP PCLAN/plus,
de flesta AMD LANCE-baserade kort, NI5210, ni6510, SMC Ultra, DEC 21040
(tulip), Zenith Z-Note ethernet, alla Zircom-kort och alla Cabletron-kort
förutom E2100 stöds, på grund av tillverkarens ovilja att släppa
information om programmeringen fritt.

Stöd för FDDI omfattar för tillfället DEF<it>xx</it>-kort från DEC.

Stöd för Point-to-Point-nätverk omfattar PPP, SLIP, CSLIP och PLIP.

<tag/Seriellt:/ De flesta 16450 och 16550 UART-baserade korten,
inklusive AST Fourport, Usenet Serial Card II och andra.
Understödda intelligenta kort inkluderar Cyclades Cyclom-serien
(med stöd från tillverkaren), Comtrol Rocketport-serien (med stöd
från tillverkaren), Stallion (de flesta korten; med stöd från
tillverkaren) och Digi (vissa kort, ej med stöd från tillverkaren).
Viss ISDN, frame relay och hårdvara för leasade linjer stöds.

<tag/Annan hårdvara:/ Soundblaster, ProAudio Spectrum 16,
Gravis Ultrasound, de flesta andra ljudkort, de flesta (alla?)
sorters bussmöss (Microsoft, Logitech, PS/2), etc.
</descrip>


<sect>En icke komplett lista av portade program och annan mjukvara

<p> De flesta vanliga Unix-verktyg och program har portats till Linux,
inklusive nästan all GNU och många X-klienter från olika källor.
Faktum med, ``portats'' är ofta ett för starkt ord.
Då Linux följer POSIX ganska noggrant kompilerar många program
``out of the box''; som de kommer med inga eller väldigt få
modifikationer.
Tyvärr finns det för tillfället inte så många
slutanvändar-applikationer som vore önskvärt, men detta förändras
snabbt.  Kontakta det företaget som ligger bakom just din
favoritapplikation och fråga om det har portats till Linux.

Här är en icke komplett lista av känd mjukvara som skall fungera
under Linux.

<descrip>
<tag/Grundläggande Unix-kommandon:/ <tt/ls/, <tt/tr/, <tt/sed/, <tt/awk/
och så vidare (vad du än söker så har Linux förmodligen det).

<tag/Utvecklingsverktyg:/ <tt/gcc/, <tt/gdb/, <tt/make/, <tt/bison/,
<tt/flex/, <tt/perl/, <tt/rcs/, <tt/cvs/, <tt/prof/.

<tag/Språk och utvecklingsmiljöer:/ C, C++, Objective C, Java, Modula-3,
Modula-2, Oberon, Ada95, Pascal, Fortran, ML, Scheme, Tcl/tk, Perl,
Python, Common LISP och många fler.

<tag/Grafiska miljöer:/ X11R5 (XFree86 2.<it/x/), X11R6 (XFree86
3.<it/x/), MGR.

<tag/Editorer:/ GNU Emacs, XEmacs, MicroEmacs, <tt/jove/, <tt/ez/,
<tt/epoch/, <tt/elvis/, <tt/vim/, <tt/vile/, <tt/joe/,
<tt/pico/, <tt/jed/ och andra.

<tag/Skal:/ <tt/bash/ (POSIX <tt/sh/-kompatibel), <tt/zsh/
(inkluderar ett <tt/ksh/
kompatibilitetsläge), <tt/pdksh/, <tt/tcsh/, <tt/csh/, <tt/rc/,
<tt/es/, <tt/ash/
(mestadels <tt/sh/-kompatibelt skal som används som
<tt>/bin/sh</tt> under BSD), och
många fler.

<tag/Telekommunikation:/ Taylor (BNU-kompatibel) UUCP, SLIP,
CSLIP, PPP, <tt/kermit/, <tt/szrz/, <tt/minicom/, <tt/pcomm/,
<tt/xcomm/, <tt/term/ (kör multipla skal, omdirigerar nätverkstrafik
och tillåter X-uppkoppling, allt över en enkel modemlinje), Seyon
(populärt kommunikationsprogram under X Windows) och ett flertal fax-
och röstbrevlådepaket (med ZyXEL och andra modem) finns tillgängliga.
Naturligtvis är seriella inloggningar också möjligt.

<tag/News och e-post:/ C-news, <tt/innd/, <tt/trn/, <tt/nn/, <tt/tin/,
<tt/smail/, <tt/elm/, <tt/mh/, <tt/pine/, etc.

<tag/Textbehandling:/ TeX, <tt/groff/, <tt/doc/, <tt/ez/, LyX, Lout,
Linuxdoc-SGML och andra.

<tag/Spel:/ Nethack, ett flertal Mud och X-spel, och många fler.
Ett av spelen är att titta igenom alla spel tillgängliga vid tsx-11
och sunsite.

<tag/Sviter:/ AUIS, <em/Andrew User Interface System/.
<tt/ez/ är en del av denna svit.
</descrip>

Alla dessa program (och det är inte ens en hundradel av vad som finns)
är fritt tillgängliga.  Kommersiell mjukvara har börjat bli allmänt
tillgänglig; fråga tillverkaren av ditt kommersiella favoritpaket om de
stöder Linux.

<sect>Vem använder Linux?

<p>
Linux är fritt tillgängligt och ingen är tvingad att registrera sina
kopior till någon central myndighet eller något företag, så det är svårt
att veta hur många som använder Linux.  Ett flertal företag överlever
nu för tiden enbart på att sälja och ge stöd för Linux och
nyhetsgrupperna
om Linux är bland de mest lästa grupperna på Internet, så antalet
är förmodligen i storleksordningen hundratusentals, men det är svårt
att räkna svåra tal.
Det finns dock en modig man, Harald T. Alvestrand,
som har bestämt sig för att försöka.  Han ber dig att om du använder
Linux skicka ett meddelande till
<tt><htmlurl url="mailto:linux-counter@uninett.no"
name="linux-counter@uninett.no"></tt>
med ett av följande ``Subject'':
``I use Linux at home'' (jag använder Linux hemma),
``I use Linux at work'' (jag använder Linux på jobbet) eller
``I use Linux at home and at work'' (jag använder Linux både hemma
och på jobbet).  Han räknar också ``I don't use Linux'' (jag använder
inte Linux) av någon anledning.  Han postar sina beräkningar till
<tt><htmlurl
	url="news:comp.os.linux.misc"
	name="comp.os.linux.misc"></tt>.

<sect>Att skaffa Linux

<sect1>Anonymous FTP

<p>
Matt Welsh har släppt en ny version av sin <em/Installation and Getting
Started guide/, version 2.1.1.  Vidare har <em/Linux Documentation Project/
(LDP) släppt flera andra böcker, mer eller mindre slutförda, och dessa
finns att hämta vid 
<tt>sunsite.unc.edu:/pub/Linux/docs/LDP/</tt>.  Läs
<tt><htmlurl
	url="news:comp.os.linux.announce"
	name="comp.os.linux.announce"></tt>
för senaste nytt.
Hemsidan för Linux Documentation Project finns vid
<tt><url url="http://sunsite.unc.edu/LDP/"></tt>.

Åtminstone följande ställen med anonymous FTP tillhandahåller Linux.

<!--
\noindent\begin{tabular}{lll}
{\bf Text-namn}        &  {\bf Numerisk adress} & {\bf Linux-bibliotek}
\\\hline
tsx-11.mit.edu                & 18.172.1.2      & /pub/linux \\
sunsite.unc.edu               & 152.2.22.81     & /pub/Linux \\
ftp.funet.fi                  & 128.214.248.6   & /pub/Linux \\
net.tamu.edu                  & 128.194.177.1   & /pub/linux\\
ftp.mcc.ac.uk                 & 130.88.203.12   & /pub/linux \\
src.doc.ic.ac.uk              & 146.169.2.1     & /packages/linux \\
fgb1.fgb.mw.tu-muenchen.de    & 129.187.200.1   & /pub/linux \\
ftp.informatik.tu-muenchen.de & 131.159.0.110   & /pub/comp/os/linux \\
ftp.dfv.rwth-aachen.de        & 137.226.4.111   & /pub/linux \\
ftp.informatik.rwth-aachen.de & 137.226.225.3   & /pub/Linux \\
ftp.Germany.EU.net            & 192.76.144.75   & /pub/os/Linux \\
ftp.ibp.fr                    & 132.227.60.2    & /pub/linux \\
ftp.uu.net                    & 137.39.1.9      & /systems/unix/linux \\
wuarchive.wustl.edu           & 128.252.135.4   & mirrors/linux \\
ftp.win.tue.nl                & 131.155.70.100  & /pub/linux \\
ftp.stack.urc.tue.nl          & 131.155.2.71    & /pub/linux \\
srawgw.sra.co.jp              & 133.137.4.3     & /pub/os/linux \\
cair.kaist.ac.kr              &                 & /pub/Linux \\
ftp.denet.dk                  & 129.142.6.74    & /pub/OS/linux \\
NCTUCCCA.edu.tw               & 140.111.1.10    & /Operating-Systems/Linux\\
nic.switch.ch                 & 130.59.1.40     & /mirror/linux\\
cnuce\_arch.cnr.it            & 131.114.1.10    & /pub/Linux\\
ftp.monash.edu.au             & 130.194.11.8    & /pub/linux\\
ftp.dstc.edu.au               & 130.102.181.31  & /pub/linux\\
ftp.sydutech.usyd.edu.au      & 129.78.192.2    & /pub/linux\\
\end{tabular}
 -->
<tscreen><verb>
Text-namn                      Numerisk adress  Linux-bibliotek
=============================  ===============  ===============
tsx-11.mit.edu                 18.172.1.2       /pub/linux
sunsite.unc.edu                152.2.22.81      /pub/Linux
ftp.funet.fi                   128.214.248.6    /pub/OS/Linux
net.tamu.edu                   128.194.177.1    /pub/linux
ftp.mcc.ac.uk                  130.88.203.12    /pub/linux
src.doc.ic.ac.uk               146.169.2.1      /packages/linux
fgb1.fgb.mw.tu-muenchen.de     129.187.200.1    /pub/linux
ftp.informatik.tu-muenchen.de  131.159.0.110    /pub/comp/os/linux
ftp.dfv.rwth-aachen.de         137.226.4.111    /pub/linux
ftp.informatik.rwth-aachen.de  137.226.225.3    /pub/Linux
ftp.Germany.EU.net             192.76.144.75    /pub/os/Linux
ftp.ibp.fr                     132.227.60.2     /pub/linux
ftp.uu.net                     137.39.1.9       /systems/unix/linux
wuarchive.wustl.edu            128.252.135.4    mirrors/linux
ftp.win.tue.nl                 131.155.70.100   /pub/linux
ftp.stack.urc.tue.nl           131.155.2.71     /pub/linux
srawgw.sra.co.jp               133.137.4.3      /pub/os/linux
cair.kaist.ac.kr                                /pub/Linux
ftp.denet.dk                   129.142.6.74     /pub/OS/linux
NCTUCCCA.edu.tw                140.111.1.10     /Operating-Systems/Linux
nic.switch.ch                  130.59.1.40      /mirror/linux
cnuce_arch.cnr.it              131.114.1.10     /pub/Linux
ftp.monash.edu.au              130.194.11.8     /pub/linux
ftp.dstc.edu.au                130.102.181.31   /pub/linux
ftp.sydutech.usyd.edu.au       129.78.192.2     /pub/linux
</verb></tscreen>

<p>
<tt/tsx-11.mit.edu/ och <tt/fgb1.fgb.mw.tu-muenchen.de/ är de officiella
platserna för Linux' GCC.  Vissa ställen speglar andra ställen.  Var vänlig
använd det närmaste stället (sett ur nätverksperspektiv) när det är möjligt.

Åtminstone <tt/sunsite.unc.edu/ och <tt/ftp.informatik.tu-muenchen.de/
erbjuder <tt/ftpmail/-tjänster.  Skicka e-post till
<tt><htmlurl
	url="mailto:ftpmail@sunsite.unc.edu"
	name="ftpmail@sunsite.unc.edu"></tt>
eller
<tt><htmlurl
	url="mailto:ftp@informatik.tu-muenchen.de"
	name="ftp@informatik.tu-muenchen.de"></tt>
för hjälp.

Om du är vilse, försök med att titta i
<tt><htmlurl url="ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/distributions/"
name="sunsite.unc.edu:/pub/Linux/distributions/"></tt>,
där många av distributionerna erbjuds.
<em/Red Hat Linux/, <em/Debian/ och <em/Slackware/ verkar
vara de mest populära distributionerna för tillfället.

<sect1>CD-ROM

<p>
De flesta installerar nuförtiden Linux från CD-ROM.  Distributionerna
har växt till hundratals MB av mjukvara för Linux och att ladda ner
detta tar <bf/lång/ tid, även över ett 28.8-modem.

<p>
Det finns i huvudsak två sätt att köpa en Linux-distribution
på CD-ROM: så som en del av ett FTP-arkiv, eller direkt från
tillverkaren.  Om du köper ett arkiv så får du nästan alltid flera
olika distributioner att välja mellan, men kundsupport inkluderas
normalt inte.  Om du köper en distribution direkt från
tillverkaren så får du normalt bara en distribution men vanligtvis
också något slag av kundsupport, oftast hjälp med installationen.

<sect1>Andra sätt att skaffa Linux

<p>
Det finns många BBS:er som har Linux-filer.  En lista över dessa
postas då och då i
<tt><htmlurl url="news:comp.os.linux.announce"
name="comp.os.linux.announce"></tt>.
Fråga vänner och användargrupper
eller beställ någon av de kommersiella distributionerna.  En lista
över dessa är inkluderad i <em/Linux Distribution HOWTO/, tillgänglig som
<tt><htmlurl
	url="ftp://sunsite.unc.edu/pub/Linux/docs/HOWTO/Distribution-HOWTO"
	name="sunsite.unc.edu:/pub/Linux/docs/HOWTO/Distribution-HOWTO"></tt>
och postas med jämna mellanrum i nyhetsgruppen
<tt><htmlurl url="news:comp.os.linux.announce"
name="comp.os.linux.announce"></tt>.

<sect>Att komma igång

<p>
Som nämndes i början är Linux inte centralt administrerat.
På grund av detta finns det inget ``officiellt'' release som man
kan peka på och säga ``Det där är Linux''.  Istället finns det ett
antal ``distributioner'', vilka är mer eller mindre kompletta
kollektioner av mjukvara konfigurerade och paketerade så att de
kan användas för att installera ett Linux-system.

Det första du bör göra är att skaffa och läsa listan av
<em/Frequently Asked Questions/ (FAQ) från någon av de stora
FTP-värdarna eller genom de normala Usenet FAQ-arkiven
(t.ex <tt><htmlurl url="ftp://rtfm.mit.edu/" name="rtfm.mit.edu"></tt>).
Detta dokument innehåller gott om instruktioner för hur du kommer
igång, vilka filer du behöver och hur du löser de vanligast
förekommande problemen (både under installation och andra tillfällen).

<sect>Upphovsrätt till Linux

<p> Även om Linux kommer komplett med källkod så är det mjukvara som
lyder under copyright, ej public domain.  Emellertid är det fritt
tillgängligt i enlighet med <em/GNU General Public License/, ibland
kallat för ``copyleft''.  Se GPL för mer information.
Varje program som kör under Linux har sin egen copyright, även om
många av dem också använder sig av GPL.  X använder sig av MIT X
copyright, och andra verktyg lyder under BSD copyright.  I vilket
fall som helst, all mjukvara tillgänglig via FTP är fri för
vidaredistribution (annars borde den inte vara där).

<sect>Nyheter om Linux

<p> En tidning som kommer ut en gång i månaden, kallad
<em/Linux Journal/, lanserades för över två år sedan.
Den innehåller artiklar på de flesta svårighetsnivåer och avser att vara
till hjälp för alla Linux-användare.
En helårsprenumeration kostar &dollar;22 i USA,
&dollar;27 i Canada och Mexico och &dollar;32 i resten av världen
och betalas i USD.  Frågor om prenumeration kan ställas genom att
skicka e-post till
<tt><htmlurl url="mailto:subs@ssc.com" name="subs@ssc.com"></tt>,
faxa +1-206-782-7191,
ringa +1-206-782-7733 eller skicka brev till
	Linux Journal,
	PO Box 85867,
	Seattle,
	WA 98145-1867,
	USA.
SSC har en publik PGP-nyckel tillgänglig
för att kryptera dina brev och skydda ditt kreditkortsnummer; gör en
<tt/finger/ mot <tt/info@ssc.com/ för att få nyckeln.

Det finns en mängd nyhetsgrupper på Usenet för diskussion om
Linux samt en mängd mailinglistor.  Se <em/Linux FAQ/ för mer
information om mailinglistorna (du torde hitta <em/Linux FAQ/ antingen
i en nyhetsgrupp eller via FTP).

Nyhetsgruppen
<tt><htmlurl url="news:comp.os.linux.announce"
name="comp.os.linux.announce"></tt>
är en modererad nyhetsgrupp
för kungörelser om Linux (nya program, bugg-fixar, etc).

Nyhetsgruppen
<tt><htmlurl
	url="news:comp.os.linux.answers"
	name="comp.os.linux.answers"></tt>
är en modererad nyhetsgrupp i vilken
<em/Linux FAQ/, HOWTO-dokumenten och annan dokumentation postas.

Nyhetsgruppen
<tt><htmlurl
	url="news:comp.os.linux.admin"
	name="comp.os.linux.admin"></tt>
är en omodererad nyhetsgrupp för
diskussion om administration av Linux-system.

Nyhetsgruppen
<tt><htmlurl
	url="news:comp.os.linux.development.system"
	name="comp.os.linux.development.system"></tt>
är en omodererad
nyhetsgrupp specifikt för diskussion om utvecklingen av
Linux-<bf/kärnan/.
De enda frågorna angående utveckling av applikationer som kan
diskuteras här, är de som är intimt knutna till kärnan.  Alla andra
frågor rörande utveckling är förmodligen allmänna Unix-utvecklingsfrågor
och bör ställas till någon <tt/comp.unix/-grupp istället, såvida de inte
är väldigt Linux-specifika frågor rörande applikationer, då de bör
ställas till
<tt><htmlurl
	url="news:comp.os.linux.development.apps"
	name="comp.os.linux.development.apps"></tt>.

Nyhetsgruppen
<tt><htmlurl
	url="news:comp.os.linux.development.apps"
	name="comp.os.linux.development.apps"></tt>
är en omodererad
nyhetsgrupp specifikt för diskussion om Linux-relaterad utveckling
av applikationer.  Den är inte avsedd för diskussion om var man
hittar applikationer för Linux, och inte heller är det ett forum
för diskussion om vilka applikationer man vill har för Linux.

Nyhetsgruppen
<tt><htmlurl
	url="news:comp.os.linux.hardware"
	name="comp.os.linux.hardware"></tt>
är till för Linux-specifika frågor om hårdvara.

Nyhetsgruppen
<tt><htmlurl
	url="news:comp.os.linux.networking"
	name="comp.os.linux.networking"></tt>
är till för Linux-specifika
frågor om utveckling och installering av nätverk.

Nyhetsgruppen
<tt><htmlurl
	url="news:comp.os.linux.x"
	name="comp.os.linux.x"></tt>
är till för Linux-specifika frågor
rörande X Windows.

Nyhetsgruppen
<tt><htmlurl
	url="news:comp.os.linux.misc"
	name="comp.os.linux.misc"></tt>
är en ersättare för <tt/comp.os.linux/
och är avsedd för alla diskussioner som inte hör hemma någon annanstans.

Generellt kan sägas att du <bf/inte/ skall posta samma
inlägg i fler än en Linux-grupp samtidigt (s.k. crossposting).
Det <bf/enda/ tillfället då detta
kan vara lämpligt, är mellan en omodererad grupp och
<tt/comp.os.linux.announce/.
Hela vitsen med att dela <tt/comp.os.linux/ i flera grupper är att
begränsa trafiken i de enskilda grupperna.  De som inte följer reglerna
kommer att få smaka på flammorna utan nåd...

(Översättarens anmärkning: i alla dessa nyhetsgrupper sker
diskussionerna på <bf/engelska/.)

Linux finns på Weben vid URL
<tt><url url="http://sunsite.unc.edu/LDP/"></tt>.

<sect>Framtiden

<p> Efter att Linux 1.0 släpptes har det arbetats på flera
förbättringar.  Snabbare diskaccess, TTY-förbättringar,
bättre minneshantering, stöd för ett antal olika plattformar,
quota och mer kom med Linux 1.2.
Linux 2.0, den nuvarande stabila versionen, har
ännu fler förbättringar, inklusive
högre prestanda, flera nya nätverksprotokoll, en av de snabbaste
TCP/IP-implementationerna i världen samt mycket, mycket mer.
Ännu bättre prestanda, fler nätverksprotokoll och fler
device-drivers kommer att finnas i Linux 2.2.

Även om kärnan innehåller mer än 3/4 miljoner rader kod så
finns det mycket kod kvar att skriva och än mer dokumentation.
Om du önskar bidraga till dokumentationen så är du välkommen att
gå med i mailinglistan <tt/linux-doc@vger.rutgers.edu/.  Skicka e-post
till
<tt><htmlurl url="mailto:majordomo@vger.rutgers.edu"
name="majordomo@vger.rutgers.edu"></tt>
med en enkel rad ``<tt/help/'' i
dess kropp (body) (<bf/ej/ dess ``subject'').

<sect>Detta dokument

<p>
Detta dokument upprätthålls av Michael K. Johnson,
<tt/johnsonm@redhat.com/.
Jag uppskattar om du skickar mig synpunkter, oavsett hur små.
Jag kan inte göra ett gott arbete med att underhålla detta dokument utan
din hjälp.  Man kan alltid hitta en mer eller mindre aktuell (engelsk)
kopia av detta dokument vid
<tt><url url="http://sunsite.unc.edu/LDP/"></tt>.
(För synpunkter beträffande den svenska översättningen, var vänlig
skicka e-post till
<tt><htmlurl
	url="mailto:ukh@marijne.df.lth.se"
	name="ukh@marijne.df.lth.se"></tt>.)

<sect>Rättsligt

<p>
Varumärken tillhör sina ägare.  Det finns ingen garanti för
informationen i detta dokument.  Användning och distribution sker på
egen risk.  Innehållet i detta dokument är i public domain, men
var hygglig och ge referenser till citat.

</article>
